Arbottnas långa historia
Det finns lämningar ända från bronsåldern på Arbottnas marker.
Från järnålderna kan man spåra en vikingabosättning från 850 till omkring 1050.
En stor del av nuvarande åkermark stod då under vatten i långgrunda flader. Landhöjningen är ca en halvmeter per sekel i våra trakter,dvs. ca fem meter sen vikingatid.
En medeltida ägare var kung Magnus 1 (Ladulås) som år 1278 skänkte en stor del av Muskö till biskopsstolen i Strängnäs, som ägde ön fram till mitten av 1520-talet då GustavVasa konfiskerade kyrkor och kloster.
Arbottnas nya ägare blev då kronan dvs. kungahuset, som ägde gården fram till 1638.
Den nye ägaren var Carl Carlsson Gyllenhielm Han fick gården som förläning. Han var son till Karl IX och halvbror till Gustav II Adolf. Han utnämndes till riksamiral 1619, efter en tolvårig fångenskap i Polen. Han lät uppföra en säteribyggnad på gården.
Tre km öster om gården ligger älvsnabbshamnen, en naturhamn som användes av den svenska flottan i väntan på rätt vind. Örlogshamnen var Sveriges marina centrum under nästan 200 år. Medeltida namn var Alaesnap och senare Elvsnaben
Några årtal ur älvsnabbens historia:
1442 Erik av Pommern kapade svenska fartyg som låg där.
1518 Danska flottan låg här. Kristian II kung 1520-1521.
1522 10 inlånade fartyg från Lybeck låg här för att byggas om till
krigsfartyg. Gustav Vasa riksföreståndare 1521-1522.
1628 Regalskeppet Wasa förliste på väg mot Älvsnabben.
1630 Avseglade ett trettiotal fartyg med sexton skvadroner
rytteri och nittiotvå kompanier soldater (15000 man) för att
delta i 30-åriga kriget. Gustav II Adolf kung 1611-1632
1680 förlorade hamnen en stor del av sin
betydelse då Karlskrona grundades
Där anlades Sveriges nya örlogshamn.
Riksamiralen C.C. Gyllenhielm kunde från Arbottna herrgård styra och övervaka överföring av trupper och materiel som behövdes till krigen i Europa. Efter hans död gick gården till änkan C. Ribbing och systersonen S. Bååt. Ny ägare efter 1669 var greve O. Törnflyckt.
År 1699 vid Karl XI :s reduktion drogs gården in till kronan. Gården förpantades mellan 1700-1736 till i huvudsak Törnflyckt.
I juli 1709 brändes i stort sett alla byggnader på Muskö ner av ryska soldater.
Ägare efter 1736 blev friherre Hummerhjelm och från 1750 statssekreterare Segerlund som mördades på gården. Hans dotter sålde gården till spegelfabrikör Hansson- Westerberg som innehade Arbottna i tio år till 1769. Köpare var möbelhandlare Adolf Ludvig Levin som blev ägare till stora delar av Muskö.
A.L. Levin delade ägorna i dåvarande Arbottna och den 1776 nybildade sätesgården Ludvigsberg. Av dem bildade han två fideikomisser med två av sina yngre söner som förmånstagare.
Säteribyggnaden på Arbottna uppfördes på 1770-talet. Flygelbyggnaden var färdig 1802.
Adolf Ludvig Levin avled 1807 och efterträddes av sin yngste son Fredrik Vilhelm. Han ärvde fideikommisset med underlydande gårdar, Gullboda,Mälby södergård,Älvsnabben och Mickrum.
Under hans tid byggdes flera ekonomibyggnader,bl.a smedjan. Han dog 37 år gammal. Gården ärvdes av sonen Adolf Vilhelm,som avled 1896,nittio år gammal. Under hans tid startades vid Lövhagen ett tegelbruk som drevs fram till 1880-talet. Det kallas idag Bruket. Hans son Johan Malcolm arrenderade gården några år och var fideikommissarie i tolv år fram till sin död 1908.
Han lät bygga om säteribyggnaden,på 1880-talet,till nuvarande utseende. Han lät plantera tre allerader i parken.
Han lät också inreda ett katolskt kapell till hustrun Clementine som kom från Ecuador.
Johan Levin var rik,dels för han gift sig rikt dels för att han lär ha vunnit en mycket stor casinovinst på Rivieran. På Arbottna levdes sommartid ett på Muskö aldrig förr skådat lyxliv.
Många prominenta gäster har besökt gården. Ministrar… Ambassadörer…Godsägare…Officerare…Affärsmän som bjöds hit till överdådiga kalas.
Gästerna kom med ångbåten från Stockholm och hämtades vid bryggan med någon eller några av gårdens vagnar.
Välryktade hästar, seldon med silverbeslag och svartlackerade landåer syntes ofta på vägarna.
Vintern tillbringade Johan Levin oftast i Paris där han avled 1908.
Den siste fidiekomissarien på Arbottna blev sonen Georges som blev omyndigförklarad.
Gården såldes till Clas Malmborg 1915 och ärvdes av sonen Sixten 1930,som i sin tur sålde till försvaret 1951.
På marken byggdes en försvarsanläggning (Musköbasen) och en del anläggningar vid Bjurshagen-Älvsnabben samt början på en vägtunnel. Jordbruket arrenderades ut i ca femtio år och låg för fäfot till Drömgården AB köpte Arbottna 2011.